Betyg

 

Betyg

I lärarens roll ingår att främja, följa och bedöma elevernas kunskapsutveckling på ett medvetet och pedagogiskt sätt.
Bedömningarna hänger samman med undervisningen och syftar till att kartlägga och värdera elevernas kunskaper, återkoppla för lärande, synliggöra praktiska kunskaper och utvärdera undervisningen. Kunskapsbedömning är en pedagogisk kärnfunktion och en central del i lärarens kompetens. En framåtsyftande kunskapsbedömning, kommunicerad med eleven, ger ett kraftfullt stöd för lärandet. Betyg är ett sätt att konkretisera på vilken nivå eleven befinner sig.

Utdrag från Skolverkets
"Betygsskalan och betygen B och D – en handledning"
:

”Genom 2011 års skollag infördes en betygsskala från A till F i den svenska skolan. Betygsskalan med fler steg än tidigare infördes huvudsakligen för att ge en ökad tydlighet i informationen till elever och vårdnadshavare och för att ge lärarna möjlighet till ökad precisering i bedömningen av elevernas kunskaper.

I Skolverkets kvalitetsgranskning 2000 konstaterades att den tidigare betygsskalan upplevdes som trubbig och därmed orättvis. En vanlig uppfattning var att den gamla betygsskalan hade för få steg och att det därför fanns en för stor skillnad mellan den arbetsprestation som precis motsvarade kraven för ett godkänt betyg och den prestation som nästan nådde kraven för ett väl godkänt betyg.

Regelverket för betygsskalan som nu gäller anger att kunskapskraven för betygen A, C och E ska precisera vilka kunskaper som krävs för respektive betyg. Kunskapskravet för betyget D innebär att kraven för E och till övervägande delen för C är uppfyllda. Kravet för betyget B innebär att även kraven för C och till övervägande delen för A är uppfyllda.

Regeringen finner i propositionen till ny betygsskala4 att det är rimligt att lärarna, med nationellt angivna kunskapskrav för A, C och E och utifrån sin professionalitet, kan bedöma elevernas kunskaper när det gäller betygsstegen B och D. Regeringen har dock beslutat att Skolverket ska utarbeta olika former av stödmaterial, bl.a. med hänsyn till betygsstegen B och D,  för att underlätta lärarnas arbete.”

 

Mer information från Skolverket:

Frågor och svar om betyg

Prov, bedömning och betyg

Här finns allmänna råd kring hur en lärare bör arbeta med bedömning och betygsättning, men också lite om hur bedömningsaspekterna (förklara kunskapskraven för eleverna).
http://www.skolverket.se/bedomning

Nationella prov


Nationella prov ska fungera som ett stöd för läraren och bidra till likvärdig bedömning och betygssättning i skolan. Nationella prov genomförs i vissa ämnen i årskurs 3, 6 och 9 i grundskolan, i vissa kurser i gymnasieskolan och inom komvux samt inom utbildning i svenska för invandrare (sfi).
http://www.skolverket.se/bedomning/nationella-prov

Kunskapsbedömning


Skolan har ett kunskapsuppdrag. Detta uppdrag vilar på en kunskapssyn som kommer till uttryck i skolans styrdokument. Enligt denna kunskapssyn finns det olika kunskapsformer (fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet) som förutsätter och samspelar med varandra. I undervisningen ska dessa kunskapsformer balanseras så att de bildar en helhet för eleverna.
http://www.skolverket.se/bedomning/bedomning

Betyg


Betyg sätts efter en nationell betygsskala med sex steg. Betygsstegen ges beteckningarna A, B, C, D, E och F där A-E står för godkända resultat och F står för ej godkänt resultat.
http://www.skolverket.se/bedomning/betyg

IUP(Skriftlig Individuell utvecklingsplan) med omdömen


I de årskurser där betyg inte sätts, ska läraren vid ett av utvecklingssamtalen, i en skriftlig individuell utvecklingsplan (IUP) ge omdömen om elevens kunskapsutveckling och sammanfatta vilka insatser som behövs för att elevens ska nå kunskapskraven och utvecklas så långt som möjligt.
http://www.skolverket.se/bedomning/iup-med-omdomen

Prövning i skolan


En elev kan genomgå en prövning för att få ett betyg. Möjligheten att genomgå prövning finns i grundskolan, specialskolan, gymnasieskolan och i vuxenutbildningen.
http://www.skolverket.se/bedomning/provning

Skolutveckling


Skolutveckling är en ständigt pågående lokal process som syftar till att varje elev och barn ska utvecklas så långt som möjligt i förhållande till de nationella målen. Här hittar du stöd för skolans utvecklingsarbete med undervisning, kvalitetsarbete, värdegrund, vägledning, nyanlända, elevhälsan, hållbar utveckling, it i skolan och forskning med mera.http://www.skolverket.se/skolutveckling

Fler bedömare ger rättvisare betyg:


Att bedöma skrivförmåga är svårt. En stor mängd forskning visar att lärare ofta inte är överens om det exakta betyget på en text, även om de på ett allmänt plan har en samsyn kring vilka elevtexter som är bättre och sämre.
http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/amnen-omraden/spraklig-kompetens/relationer-larande/fler-bedomare-ger-rattvisare-betyg-1.231737

Hur har betygsskalan sett ut tidigare? Lite historia från 1962 fram till idag:

Betyg - Lite historia

Perioden 1962–1994

Efter 30 års utredning infördes i 1962 års grundskola och i 1966 års gymnasium och fackskola en femgradig relativ betygsskala. Dessutom togs betygen under den här perioden bort från de lägre årskurserna i grundskolan och ersattes av kvartssamtal.

Avsikten var enligt förordningen att betygen för samtliga elever i landet som läste en viss ämneskurs skulle fördelas så här:
5 - 7%
4 - 24%
3 - 38%
2 - 24%
1 - 7%
Detta baserades på den kritiserade[3] hypotesen att elevernas prestationer från ett stort antal sammanvägda uppgifter för en stor grupp elever fördelar sig enligt en normalfördelning. Betygen räknades ut som standardpoäng, med medelvärdet 3,0 och standardavvikelsen 1,0 hos betygen.

För att uppnå målet att jämföra samtliga elever i hela landet, anordnades i vissa ämnen och årskurser standardprov i grundkolan och centralprov i gymnasiet och fackskolan. I övriga ämnen uppmanades lärarna att följa samma betygsfördelning som klassens elever fick i dessa centralt anordnade prov.

Den vanligaste missuppfattningen med de relativa betygen var att ovanstående poängfördelning skulle gälla i varje klass eller undervisningsgrupp. Det kunde också förekomma påståenden som "femmorna är slut", vilket bottnar i en missuppfattning om hur centralproven skulle hanteras lokalt.

En följd av övergången från de sjugradiga bokstavsbetygen till den femgradiga skalan var att begreppet underkänd försvann. Därmed ändrades också villkoren för att flytta till högre årskurs. Den som i sitt årskursbetyg hade ett betygsmedeltal på 2,3 eller därunder, kunde kvarsättas om klasskonferensen så beslutade. Konferensen beslöt ofta att flyttning kunde ske, om eleven prövade med förbättrade resultat i ett eller ett par namngivna ämnen. Med tiden kom betyget ett (och många gånger även betyget två) att betraktas som underkänt fast detta aldrig varit avsikten.

Den femgradiga betygsskalan innebar ofta att man på många skolor använde ett informellt, muntligt betygssystem där lärarna satte plus- eller minustecken efter betygen.

Perioden 1994–2011

Efter jämförelsevis kort utredningstid ersattes det relativa betygssystemet med ett målrelaterat betygssystem.

Grundskolan

Ett nytt betygssystem infördes samtidigt som läroplanen för det obligatoriska skolväsendet år 1994 blev gällande (Lpo 94). I Grundskoleförordningens (1994:1194) kapitel sju som handlar om betyg är det reglerat vad som gäller för betyg. Eleverna i svensk grundskola fick under denna period betyg från år 8 och till och med när skolplikten upphör. Skolplikten upphörde vid utgången av vårterminen det kalenderår då eleven fyller 16 år. I årskurs 8 och vid höstterminens slut i år 9 fick eleverna terminsbetyg och vid vårterminens slut i årskurs 9 fick de ett slutbetyg vilket betyder att eleverna fick betyg fyra gånger under sin grundskoletid. Undantaget var elever som gått om en årskurs eller har sen skolstart.

Betygskalan som användes var tregradig där:
G - godkänd VG - väl godkänd MVG - mycket väl godkänd IG - icke godkänd I grundskolan fanns inte, de jure, betyget icke godkänd (IG) till skillnad från i gymnasieskolan. I sådana fall då en elev inte nådde målen för grundskolans sista år utformades ett skriftligt omdöme om elevens kunskapsutveckling i ämnet (eller ämnesblocket) vilket bifogades i slutbetyget eller så nådde inte eleven kriterierna för betyget G. Det sistnämnda infördes den 1 juli 2003.

På prov, arbeten och/eller muntliga betygssamtal (som lärare oftast har i slutet av varje termin) lade många lärare till plus- eller minustecken framför betyget även om dessa inte finns med i de officiella betygen.

2011– I samband med införandet av Lgr 11 infördes en ny betygsskala. Betyg ska sättas efter den sexgradiga betygskalan A till F. Det finns preciserade kunskapskrav som anger vilka kunskaper som krävs för betygen A, C och E. För betygen B och D gäller att eleven ska få betyget om de uppfyllt kunskapskravet för underliggande betyg i sin helhet och uppfyllt kunskapskravet för överliggande betyg till övervägande del. Om en elev inte uppfyller kunskapskravet för betyget E ska eleven ges betyget F. Finns inte underlag för att sätta betyg på grund av att eleven varit frånvarande, sätts inget betyg. I januari 2011 beslutades det att betyg kommer att införas från årskurs 6. Den nya lagen började gälla den 1 juli 2011 men betygen kommer att sättas på elever i åk 6 från höstterminen 2012. Elever i sameskolan kommer liksom elever i grundskolan att ges betyg från år 6. Även elever i grundsärskolan har rätt att få betyg från åk sex, men detta är dock frivilligt. I specialskolan däremot sätts inte betyg förrän åk 7. Det nya betygssystemet och läroplanen gäller från och med den kull som läste årskurs 8 läsåret 2011/2012. Numera följer alla elever Lgr 11.

Sexgradiga betyg införs även i gymnasieskolan från och med den kull som läste årskurs 1 läsåret 2011/12, i enlighet med läroplanen Gy 2011.

Kritik mot dagens betygssystem
Flera olika former av kritik har framkommit mot dagens målrelaterade betygssystem. Betygskriterier ger utrymme för subjektiv tolkning, det finns alltid elever i en gråzon på ett annat sätt än med relativa betyg. Om man försöker bemöta detta genom att formulera alltför specifika lärandemål och betygskriterier kan eleverna öva på att bli bra på just detta, utan att för den skull ha en helhetskompetens inom ämnet. Nationella prov kan öka likvärdigheten vid betygssättning, men förekommer endast i vissa ämnen, och olika skolor har olika synsätt på hur väl man bör följa centralproven. Pojkar får i genomsnitt något sämre betyg än de presterar på prov, och flickor något bättre. Det har hävdats att vissa friskolor har delat ut fler MVG än antal elever som nått denna nivå i nationella prov, men Skolverkets statistik visar att detta problem är lika vanligt förekommande i friskolor som i kommunala skolor, och att det inte spelar någon roll om skolan är i ett konkurrensutsatt område eller ej.

Det gamla relativa betygssystemet ersattes av ett målrelaterat betygssystemet bland annat för att bemöta betygsinflation orsakad av att elever vid nationella centralprov enbart jämfördes med den egna årskullen. Fastän antalet undervisningstimmar ändrades mellan olika läroplaner och kunskapen således var skilde mellan årskullar så var medelbetyget detsamma i alla årskullar i det gamla systemet. I det nya målrelaterade betygssystemet kan en annan form av betygsinflation uppstå, om vissa skolor delar ut mer generösa betyg än centralproven ger stöd för, eller tolkar betygskriterierna för generöst. Därmed kan betygen överlag öka i hela Sverige utan att kunskapen ökar i motsvarande grad. Efter debatten om betygsinflation har emellertid friskolornas medelbetyg minskat något. för att skolan ska få fler elever, ju högre betyg skolan har desto högre status får den, och desto fler elever vill börja på skolan.

Källa: Wikipedia