Samverkan

 

Samverkan

Föräldrasamverkan på olika nivåer

Genom föräldraskapet tar vi ett enormt ansvar att föda fostra och försörja våra barn. Ingen annan ”produkt” har lika stor betydelse för samhällets framtid som barnen. Och det är föräldrarna som försörjer barnen och ser till att barnen går igenom livet så bra som vi bara förmår. Två tredjedelar av investeringen i varje barn upp till 18 års ålder står föräldrarna för i direkta kostnader och omsorg. Det ger oss rätt att få möjlighet att samverka med samhällets olika institutioner för våra barns och samhällets bästa. En rättighet som är lika självklar som att vi gemensamt betalar skatt för att få samhället att bli så likvärdigt och jämlikt som är möjligt.

"Om skolan sköter sitt så sköter jag mitt…"

Det är kanske lätt att tänka att förskolan och skolan som experter på våra barn och att vi därför skall lämna över våra barn i dras händer och lämna dem i fred. Men pedagoger är experter på pedagogik och metodik, bör ha förmågan att entusiasmera barn och skall i vissa fall komplettera och kompensera för en trasslig inlärningsmiljö. Men vi känner våra barn och måste vara en naturlig del i samverkan för utvecklingen av våra barns utbildning och fostran. Många skolor och förskolor har förstått att föräldrasamverkan och seriösa relationer med föräldrarna ger goda resultat, främjar barnens hälsa och leder till god och trygg arbetsmiljö som i sin tur bidrar positivt till barnens inlärning. Alla barn är olika. En del behöver extra stöd och resurser för att klara målen för utbildningen. I dag påstår nog ingen att vi har en likvärdig skola. Det beror väldigt mycket på var skolan finns geografiskt eller vilken skola man väljer att barnen skall gå i om man skall få en någorlunda likvärdig utbildning eller klara de av staten uppsatta målen.

woman with a idea

På klass- eller gruppnivå behövs samverkan mellan föräldrar och skola för att förebygga och lösa eventuella problem i gruppen. Att känna barnens kamraters föräldrar skapar trygghet. Här har den enskilda läraren en stor roll att få klassens eller gruppens föräldrar att dra åt samma håll tillsammans kan man komma överens om olika förhållningssätt i viktiga frågor och på det sättet skapa trygghet för föräldrar och deras barn i samarbetet kring barnen.

Det tar i sin tur bort en del av arbetsbördan för läraren i det dagliga arbetet i föräldrakontakterna då en etablerad kontakt upprätthålls genom relativt små medel.

På skolnivå bör föräldraföreningen eller föräldrarådet samverka med skolan kring utbildnings- och värdegrundsfrågor samt delta i arbetet att ta fram, utvärdera och revidera skolans policydokument. Med rätt information kan föräldrarna medverka till verksamheternas utveckling. Föräldraföreningarna har också ofta en viktig roll när det gäller trivselfrågor och social samvaro samt hjälpa skolan att inventera föräldrars olika behov av fortbildning och information samt att hjälpa enskilda föräldrar att samverka med lärare och skolledning i olika frågor.

På kommun- och stadsdelsnivå fattas beslut om resurser och förutsättningar för de olika verksamheterna. Här finns möjlighet att påverka skolpolitiken och att träffa beslutsfattare. Här finns även ett utmärkt forum att sprida kunskap och erfarenhet mellan föreningarna samt att inspirera och låta sig inspireras av andra.

SOFT-Skola Och Föräldrar Tillsammans

På varje skola och kring varje elev ska det finnas ett förtroendefullt samarbete mellan skolan och föräldrarna för att gemensamt ge barnet de bästa förutsättningarna att lyckas med sin utbildning och utveckling.

Statens målsättningar för utbildningen såsom den kommer till uttryck i skollag och läroplaner stämmer väl överens med de flesta föräldrars mål vad avser det egna barnets utveckling.

I skollagens och läroplanernas portalparagrafer beskrivs att skolan skall vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran och utveckling. Arbetet måste därför ske i samarbete med hemmen.

Alla föräldraföreningar som startats vid skolor har haft som syfte att öka samarbetet mellan skolan och föräldrarna. Trots dessa gemensamma mål och ambitioner har vi ännu inte nått fram till att det på varje skola och kring varje elev finns ett förtroendefullt samarbete mellan skolan och föräldrarna för att därigenom gemensamt ge barnet de bästa förutsättningarna att lyckas med sin utbildning och utveckling.

teacher and students in a lesson

Ett väl fungerande samarbete mellan skolan och föräldrarna

• leder till en ökad måluppfyllelse både vad avser kunskapsmål och fostran mål
• skapar en bättre skolmiljö och ett bättre klassrumsklimat
• genererar fler engagerade vuxna kring barnen
• främjar en positiv hälsoutveckling hos barnen
• förebygger riskbeteende hos barnen

Samverkan genom tiderna

I lite drygt hundra år har vi haft föräldraföreningar vid landets skolor. Gemensamt för alla dessa har varit syftet att verka för ett samarbete mellan skolan och föräldrarna.

Den sjätte augusti 1892 bildades Sveriges första föräldraförening i Gustafsberg på Alnön utanför Sundsvall. Den skulle bl.a. verka "för samverkan mellan skola och hemmet".

1896 utgavs en liten skrift "Hemmet och Skolan" av komministern Ivar Hultin i Älvkarleby. Denna skrift pläderade ivrigt för ökat föräldraintresse för barnens skolgång.

1908 bildades Föräldraföreningen Samskolan i Göteborg. Skolans program uttryckte bl a "Kontakten mellan hem och skola skall stärkas genom ofta förekommande möten mellan föräldrar och lärare."

Den 30 maj 1933 uppvaktades Ecklesiastikdepartementet av en delegation ledd av professor E. Hubendick, aktiv skolman i en föräldraorganisation "Skola och Hem". Man krävde bl.a. "att föräldrarepresentant insättes i Skolöverstyrelsen och att föräldraråd inrättas på varje skola."

Den 26 mars 1941 bildades Målsmännens Förening i Stockholm. Med anledning av detta skrev fru Greta Bohlin, sign. Caorinna i SvD: "Samarbetet mellan skola och hem är ännu så länge blott en önskedröm."

Den 16 juni 1945 bildades Målsmännens Riksförbund. Vid det konstituerande sammanträdet höjdes också röster för att den nya organisationen borde heta "Hem och Skola, föräldrar och lärare" efter den amerikanska modellen "Parents and Teachers"

1946 beslöt Målsmännens Riksförbund att ge ut en tidskrift "BARN i Hem, skola och samhälle"

Andra november 1951 öppnades utställningen "Mamma, pappa, plugget och jag - vård och fostran i hem och skola", varvid docent Edgar Mannheimer höll föredraget "Hem och skola i samarbete".

1953 startades en serie årliga konferenser i Sigtuna omkring temat "Hem och Skola". Första januari 1969 ändrades förbundets namn till "Riksförbundet Hem och Skola" Allt fler föräldraföreningar i landet fick efterhand namnet "Hem och Skolaförening"

Trots att Riksförbundet Hem och Skola, fd. Målmännens Riksförbund, funnits i över 60 år har man inte lyckats åstadkomma någon reell förändring.

Under 90-talet förlorade Riksförbundet Hem och Skola, efter ett antal omorganisationsförsök, successivt föräldraföreningarnas förtroende. Fler och fler föräldraföreningar lämnade rörelsen och kallade sig fristående föräldraföreningar. 2003 beslöt RHS att inte längre organisera föreningar utan bara ansluta individuella medlemmar.