Skolpengen infördes i Sverige 1992 och detta som ett led av friskolereformen som såg dagens ljus samma år. På det stora hela så kan man förenkla skolpengen som att skolan finansieras per elev snarare än att statliga medel betalas ut i en klumpsumma till respektive skola. En skolpeng ska inte enbart täcka undervisningskostnader utan även mat och elevhälsa. Varje kommun i Sverige beslutar om hur stor skolpeng eleverna ska få.
En skolpeng går också att flytta från en kommun till en annan. Vilket konkret innebär att en elev kan välja att bosätta sig i en annan kommun och därigenom också dra nytta av den undervisning som finns där – men där hemkommunen betalar kostnaden. Detta är emellertid något som först måste godkännas av kommunen och där särskilda skäl ska föreligga. Här kan man exempelvis nämna att en flytt från en kommun i Stockholm – Huddinge – till en annan – Haninge – kan fungera på detta sätt om föräldrarna exempelvis separerat och där barnet vill gå i skola närmare sin mammas hem. Detta bara som ett exempel.
Ett annat kan handla om att en elev söker sig till en speciell gymnasieutbildning som inte hemkommunen har. Det är exempelvis inte ovanligt att se detta vid yrkesgymnasium eller i samband med olika idrotter där exempelvis en elev kan söka sig till en spetsutbildning inom ishockey, fotboll eller skidåkning. Detta som ett axplock.
Negativa sidor av skolpengen
Det finns både positiva och negativa sidor av skolpeng och vårt nuvarande system. En fördel är att eleven har en större valfrihet och på ett tydligare sätt kan välja var man vill ha sin utbildning. Det kan skapa skolor som får extra mycket resurser genom sin popularitet och där elever aktivt söker sig för att få så pass bra utbildning som möjligt. Genom detta kan också bättre utbildning erbjudas och elever kan tillskansa sig kunskap genom mer moderna verktyg, bättre pedagogik och där lärarna kan driva en mer skräddarsydd och anpassad undervisning. På så sätt blir det fria valet som en skolpeng för med sig också uppenbart funktionellt: man kan som elev välja den bästa möjliga utbildningen.
Nackdelen med skolpeng ligger i sakens uppenbara natur: alla får inte plats och skolor måste göra ett urval. Vilka elever ska man ta emot – och vilka väljs bort? Det talas mycket om vinster i välfärden och där Sverige är det enda land i världen där man som ägare till en friskola kan plocka ut en vinst och stoppa den i egen ficka.
Skolpengen är omdiskuterad
Här finns ett problem. Populära friskolor kan, helt enkelt, tjäna mycket pengar och där de heller inte behöver återinvestera dessa i skolan. Genom ett mer selektivt urval av elever kan man också minska kostnader och skapa en större vinst. Vill man exemplifiera detta så kan man se att elever som är stökigare och har ett större behov av hjälp också väljs bort i en större utsträckning och där mer studieinriktade elever tillåts komma in.
Kostnaden blir lägre då man som skola kan slippa anställa extra resurser – samtidigt som man också får in samma summa från kommunen i form av skolpeng. Det gör att friheten kan vara begränsad för eleven. Även om man vill gå på en specifik skola så är det inte säkert att man väljs in på denna. Det kan snarare handla om hur lönsam man är.
Detta kan skapa en situation om en omvänd Robin Hood där friskolor lockar över elever som är duktiga, kommer från rätt bakgrund och som är lugna av naturen. Stökigare elever å sin sida går kvar i den kommunala skolan och den skolan i fråga får också ta extra kostnader i form av exempelvis resurspersonal. I genomsnitt så kostar varje elev 97.000 kronor per år. Försvinner en elev så försvinner också en ansenlig summa från skolan. Kritikerna till vår svenska skolpeng menar att en bättre lösning vore att ge ersättning per klass snarare än till den enskilde eleven.
Kan man flytta skolpeng utomlands?
Vi lever i en global värld där många kan tänka sig att prova lyckan utomlands i några år. Sverige ligger alltid kvar och fungerar inte det nya livet så finns alltid tryggheten i vårt land att återvända till. Frågan är hur man gör med barn och hur finansiering av skolan utomlands ska gå till?
Kort sagt: kan man ta med sig sin svenska skolpeng till ett annat land? Det som gäller är att man kan få ta med sig sin skolpeng utomlands – men att det också är den egna kommunen som beslutar om detta. Ofta kan man beviljas detta, men då även under en begränsad period om kanske en termin eller ett helt läsår. Det här bör man kolla upp innan man flyttar. Studier och skolor utomlands kan vara väldigt dyra att placera barnen i.
Man kan även söka sig till någon av de 18 svenska skolor som finns runt om i världen. Där kan man som svensk elev – från förskola upp till sexan – få ett statsbidrag som bekostar en del av undervisningen. I vissa fall kan detta ges även från högstadie och gymnasium. Rådet är att läsa på samt kontakta den egna kommunen om vad som gäller.