Att hamna i en arvstvist kan leda till en helt onödig släktfejd. Hur ett arv ska fördelas klargörs i lagen och en erfaren jurist kan reda ut vad som gäller.
Släktfejder i historien är ett välkänt tema i flera romaner och dramer. I Shakespeares pjäs Kung Lear har kungen bestämt sig för att fördela arvet på sina tre döttrar och den som älskar honom mest ska få största andelen. Gustav Vasas söner gick mer handgripligt tillväga för att dela upp arvet. Idag har vi lagar och bestämmelser som närmast i detalj beskriver hur ett arvskifte ska gå till väga. Det ska vi vara glada för!
Att det uppstår osämja och arvstvister när den avlidnes kvarlåtenskap ska fördelas beror sannolikt på okunskap hos dödsbodelägare. Om det finns ett otydligt testamente kan problem uppstå. Och än värre blir det om en tidigare okänd arvinge plötsligt dyker upp. Men tack och lov finns det jurister med stor expertis om tvister inom arvsrätt.
Arvstvist och bouppteckning
Tillgångar och skulder efter en avliden person ska fördelas på de efterlevande. Det är släktskapet som avgör vem som är arvsberättigad, men det kan också finnas ett bindande testamente. En bouppteckning ska upprättas senast tre månader efter att dödsfallet har inträffat. I bouppteckningen anges den avlidnes samtliga dödsboägare samt om det finns någon testamentstagare. Efter att bouppteckningen registrerats hos Skatteverket görs själva arvskiftet, vilket innebär att kvarlåtenskapen delas ut.
Vad händer om dödsbodelägarna inte är överens om hur arvet ska fördelas? I ett sådant fall utser en domstol en boutredningsman eller en skiftesman. Arvet regleras då enligt lagen, där huvudregeln är att barnen ärver hälften tillsammans med en efterlevande make eller maka. I de flesta fall känns det onödigt att belasta domstolarna i arvsfrågor. Ett smidigare och enklare samt inte minst mindre kostbart alternativ är att anlita en erfaren jurist.
Mer information för dig kan du hitta på webbsida: arvstvist.se