Även om föräldrar är bra med sina barn och sin före detta partner så kan det ändå uppstå tillfällen då rätten behöver fatta beslut gällande barnen. Men hur går det till vid vårdnadsärenden?
Om olika åsikter uppstår mellan två föräldrar så kan man ta hjälp av staten för att lösa det. Först brukar man försöka lösa meningsskiljaktigheterna hos socialen genom samtal. Men om det inte går så finns det möjlighet att lösa ärendet i tingsrätten. Om man då vill ha hjälp av en advokat så kan man söka upp en som arbetar inom området. Vilken man väljer är helt upp till eget önskemål och om advokaten har tid och lust att åta sig ärendet.
Alla ska få hjälp
Tanken vid vårdnadstvister är att alla ska kunna få hjälp oberoende av egen ekonomi. Därför faller inga rättegångskostnader i vårdnadsärenden på någon av parterna. Det är med andra ord gratis att strida för sin rätt gällande boende eller vårdnad om barnet. Men däremot har man bara två möjligheter att gå till rättegång. Först i tingsrätten och sedan i hovrätten, om man inte blir nöjd med utfallet i tingsrätten. Efter det är möjligheterna uttömda och ärendet anses vara avklarat.
De två vanligaste striderna rör var barnet ska vara skrivet och hur boendet ska delas upp. Eller så är det vårdnadsärenden där det kan handla om att en av föräldrarna vill bli ensam vårdnadshavare, eller att den redan är det och att den andra vill få vårdnad också. Beslutet ska alltid vara det som är för barnets bästa.
I samband med att man får barn så förändras hela livet. På gott – och på ont. Plötsligt så får barnet all uppmärksamhet och det är lätt att relationen till partnern blir sämre. Man sover inte så bra, man har hela tiden en massa saker som måste göras och prioriteras och det finns en latent stress över hela förhållandet.
Det är ingen slump att de flesta separationer och skilsmässor sker just i småbarnsåldern. Och: det behöver heller inte vara en katastrof. Kärlek är något som man inte kan ta för givet. Ibland så upphör den, ibland så ändrar den form och ibland så kan de uppstå på annat håll. Vi människor förändras och det innebär att vi också kan se att den vi en gång älskade inte alls är lika tilltalande efter några år. Där kan en skilsmässa vara den enda lösningen. Även om man har barn tillsammans.
Många drar på ett sådant beslut och det kan också vara felaktigt sett till att man själv mår dåligt och att även barnen gör det. Barn vet – och känner – mer än vad man tror och även om bråk och konflikter inte sker öppet och högljutt så ska man som förälder vara medveten om att barn, givet ålder, har en förmåga att känna negativa vibrationer i luften. Iskyla föräldrarna emellan känns lika mycket som skrikande.
Undvik en vårdnadstvist
Att skilja sig med barn då, hur ska detta ske så smidigt som möjligt? Helt enkelt är det inte då alla familjer är olika och då det handlar om individer. Man kan däremot ge några generella tips kring hur en sådan prekär situation kan hanteras. Vi radar upp några punkter:
Förklara. Låt barnen vara medveten om vad som sker. Stänger man ett barn ute så finns det en uppenbar risk att barnet själv tar på sig skulden. Det är viktigt att ni – både gemensamt och var för sig – ser till att barnet förstår att er separation inte beror på barnet. Det är ert beslut – och det är det bästa för ert barn.
Var en större människa: Undvik den stora fallgropen i att använda er konflikt för att framhäva dig själv – och för att sänka din partner. Det exakt motsatta rekommenderas: du ska tala gott om din forna partner och framhäva dennes positiva sidor. Du – och framförallt ditt barn – kommer att ha en livslång relation till denne person. Se till att göra den hållbar.
Samarbeta. Hitta lösningar för barnets bästa. Ni har gemensam vårdnad även efter en skilsmässa eller en separation och det innebär att ni också ska – var för sig, och gemensamt – sörja för barnets framtid. Här krävs ett samarbete både vad gäller boende, skola, omsorg och ekonomi. Varje kommun i Sverige kan bistå med samarbetssamtal i samband med en skilsmässa och hjälpa er att lösa upp eventuella knutar.
Barnet först. Låt aldrig barnet förvandlas till ett slagträ att använda mot din forna partner. Tyvärr ser man en kraftig ökning av vårdnadstvister i Sverige och där många av dessa drivs på att väldigt dunkla skäl. Att en pappa varit otrogen gör honom inte till en sämre vårdnadshavare eller pappa. Han har definitivt gjort något moraliskt förkastligt – ingen tvekan om den saken. Men är det verkligen skäl nog att ansöka om ensam vårdnad och därigenom också reducera kontakten och umgänget med barnen? Det måste man fundera både länge och noga på. Vårdnadstvister kan vara det enda alternativet i vissa fall, men i många fall så kan man säkerligen hitta andra vägar. Allt med barnets bästa i åtanke.
Hur blir man en bra förälder egentligen? Frågan dyker upp hos alla – och har säkerligen gjort så sedan urminnes tider. En sak som direkt kan sägas är en motfråga: vad är egentligen målet? Du vill kunna ge ditt barn ultimata förutsättningar för att bli en bra människa. Barnet ska känna trygghet, kärlek och omvårdnad. Samtidigt så ska ditt barn aldrig vara hungrigt eller känna sig ensamt.
Där har vi några fina hörnstenar att bygga vidare på. Självklarheter som även kan adderas med exempelvis bra utbildning, stöttning, många kompisar och uppmuntran kring olika intressen, hobbys och aktiviteter. Om du lyckas med allt detta så kan man anse att du varit en bra förälder. Eller hur?
I många fall så ser föräldrar sig själva som misslyckade, trots att man inte är det. Det är en sak som många också måste bli bättre på. Att med jämna mellanrum stanna upp och tänka att man faktiskt är bra – att man lyckats med någonting bra. Ditt barn är ute och leker tillsammans med dig, ni har roligt tillsammans och ni har en bostad där det alltid finns mat på bordet och där barnet har allt det behöver. Är inte det bra? Är inte det tillräckligt för att åtminstone ge dig själv en liten klapp på axeln?
Sluta jämföra dig med andra
Många väljer att jämföra sig med andra. Det kan skapa en onödig press och en stress som sedan rinner över på hur man uppfostrar sina barn. Alla andra familjer gör saker – resor, utflykter och så vidare – medan er familj mestadels håller er till hemmet. Ett hem som, i jämförelse med andra familjers, är ganska tråkigt. Ni bor inte lika stort, ni har inte råd att renovera och ni har inte alls lika fina möbler eller inredning. Dessutom så är bilen av en betydligt sämre modell än vad barnets kompisars familjer kör omkring i… Glöm det.
Det är inte där du blir en bra förälder och det är inte genom materiella saker du skapar en relation till ditt barn. Idag så är fönstertittande enklare än förr och där familjer kan använda sociala medier som ett slags skyltfönster för att visa sin egen förträfflighet. I många fall så handlar det om ett slags självbedrägeri där man, helt enkelt, väljer vilken fasad man vill visa upp.
Skapa trygghet genom beröm och visa intresse
Hur ska man då skapa en relation till barnet som håller genom hela livet? Vi tänkte samla några tips i form av punkter. Dessa punkter kan vara bra att ha i åtanke i vardagen. En viktig sak innan dock: du duger. Glöm inte det. Ditt barn älskar dig oavsett vilken bil ni har, hur många resor ni åker på eller hur er bostad ser ut.
Visa intresse! Sätt dig in i vad ditt barn är intresserat av – och var med på tåget. Visa ditt barn att du verkligen har ett intresse av exempelvis att rita, att rida, åka skidor eller vad det nu än må vara. Lyssna aktivt och ställ frågor.
Exklusivitet. Ge ditt barn exklusiv uppmärksamhet där bara du och barnet umgås – utan den andra föräldern och utan syskon. Det gäller även i allra högsta grad din mobil. Lägg den åt sidan!
Umgås på ditt sätt. Gillar du att vara i skogen? Gillar du att gå på stan och ta en fika? Älskar du att bada? Inkludera ditt barn i detta och dela din glädje med barnet. Du föder dels intressen och dels så berättar du mycket om dig själv och vem du är genom att visa vad du tycker om.
Öppna frågor:Genom att ställa öppna frågor så öppnar du upp för fina samtal där barnet själv får lätta sitt hjärta. Att exempelvis fråga vilken var dagens absoluta höjdpunkt istället för att fråga om barnet haft det bra är ett exempel på där en öppen fråga öppnar fler möjligheter.
Beröm – på rätt sätt. Alla behöver beröm och att få höra lite uppmuntrande ord. Det behöver inte handla om att berömma enskilda prestationer utan snarare om att ge beröm för att barnet vågat någonting, att barnet vill berätta något viktigt eller att, helt enkelt, ditt barn finns i ditt liv.
